(KLI)MATFIKTIONER

Välkommen till ett samtal om hur litteratur och film tacklar akuta samtidsproblem genom gestaltningar av mat och ätande, polariserat genom dystopier och utopier. Samtalet äger rum kring en trerättersmeny som också inspirerats av de litterära exemplen. På plats: litteraturprofessor Johan Höglund, skådespelaren Harald Leander och förläggaren Kettil Kasang. 

Inspiration: Restaurangen vid slutet av universum av Douglas Adams (en av många!).

Datum: 9 december

Tid: 18.00

Plats: Torna Hällestad Lanthandel 

Pris: 445:- vari det ingår en för kvällen specialframtagen trerättersmeny som presenteras

på plats.

OBS! Endast förbokning med ett begränsat antal platser - boka här.

"The History of every major Galactic Civilization tends to pass through three distinct and recognizable phases, those of Survival, Inquiry and Sophistication, otherwise known as the How, Why, and Where phases. For instance, the first phase is characterized by the question ‘How can we eat?’ the second by the question ‘Why do we eat?’ and the third by the question ‘Where shall we have lunch?’”

The restaurant at the End of the Universe - Douglas Adams

Läsandet, skrivandet, ätandet - om de litterära middagarna

Äta mumier? Kanske skulle det kunna förekomma som detalj i en obskyr mordutredning i en deckare från förra seklet. Men faktum är att det redan under 1400-talet konsumerades malda mumier i Europa och var till och med mycket vanligt under de följande århundradena. Efterfrågan blev efter hand så omfattande att mumier ”tillverkades” enbart i syfte att malas ner och inmundigas.

Någon gång under 1700-talet skeppades en mumie till Sverige som maldes ned och såldes som mirakelmedicin på apotek - för att sedan kanske strös över morgongröten eller blandas ner i ett glas madeira. Den kannibalistiska medicinen ansågs mirakulöst kurera huvudvärk, migrän, förlamning, ”sur mun”, epilepsi, yrsel och svindel, halsont, hosta, hjärtfel, gaser, allmänna problem med mage, lever och mjälte, mjälte och lever, hicka och halsböld, skorpionsstick och inkontinens, om det nu är sant…

Genom litterära beskrivningar av t.ex. en kannibalisk måltid kan vi som läsare börja fundera över ätandet och måltiden som fenomen. Vad som anses ätbart, vilken relation den som äter har till det som äts, vilka sociala konstruktioner som reglerar vårt förhållande till mat, ätandet som njutning, som sjukdom? Är det för att slippa svälta eller av rädsla för döden som måltiden tillagas och intas, var och hur tillagas en kannibalisk måltid? Är det en kvinna som tillagar den - eller som tillagas, finns det ett sexuellt motiv och hur förhåller vi oss till kannibalism?

Den mat vi äter och maten som beskrivs i litteraturen speglar oss och vårt samhälle nu, förr och framöver. Vi är vad vi äter, sägs det, och kanske är vi också det vi läser? Vi konsumerar såväl text som mat, intag som definierar våra identiteter. I böckerna vi läser, som bildar oss, som utmanar oss, som både bekräftar och förfrämligar oss, förkommer det mat och måltider. Över årtusenden har maten och måltiden speglat relationer, etik, vetenskap, politik även vad som är lämpligt eller olämpligt, det rituella, det symboliska, tillit och oro. Genom matens litterära gestaltning får vi syn på oss själva och andra över tid och rum.

Så - under de Litterära middagarna på Lanthandeln serveras maten som beskrivs i litteraturen och det kan vara en  fördel ha läst boken inför evenemanget, men det är inget krav för deltagande.

Under de "Litterära middagarna på Lanthandeln" kommer Lanthandels kock att förbereda en meny som är inspirerad av ett litterärt verk. I samband med måltiden kommer författaren eller annan person knuten till verket att läsa ur texten och middagen kommer att avslutas över en efterrätt med ett samtal utifrån ett för kvällen ett givet tema med Harald Leander är ciceron.

Antalet platser är begränsade och måste förbokas där du även anger om du är vegeterian, vegan eller eventuella allergier.